Heading for the White House
Anyway, that's where we're going tomorrow and we'll be back on Tuesday evening I guess...a lightning visit with lots of sightseeing and museums (if daddy decides..). It will be fun. Maybe.
Okay, I will make it fun. Happy?
(The moment after finishing this I'll head for bed...I need the sleep.)
Puss.
Taking the easy way out?
And I've been doin' just fine
Got to, got to be down
Because I want it all
It started out with a kiss
How did it end up like this?
It was only a kiss
It was only a kiss
The Killers
I don't know why I keep dwell on this...things won't change until I actually DO something. Thinking is useful but acts are inevitable. And I know that. I'm just ignoring the facts. Maybe becuase I'm scared. Maybe because I'm a coward.
I've learned to ask myself a question when I'm hesitate: "What's the worst thing that could happen?" In this case I'm risking loosing a good friend of mine. But then again something tells me that the chanse of that happening is bigger if I don't speak up. (Stupid thought! It won't happen. Your'e not as important as you think!)
Why did I put myself in this situation? It's causing me even more mental stress than ordinary. Maybe my subconsciousness did it so I would finally make up from my lethargy. Too long I've been puting up scenarios in my head, trotting along in my REAL life just waiting for the thoughts to come true. I want to put that behavior behind me. I want to live in the moment I'm in. But it sounds easier than it is. The force of habit is one scary power. Trust me, I know. And I hate myself for doing it. I always blame everything on me. Somehow I can relate every negative thing coming up to what I just have done. Is it just in my head?
Maybe. Maybe not. I want answers. And I want them given to me. That's what I would say if someone asked "What do you want most of all right now?".
"ANSWERS."
Acoustic
They painted up your secrets
With the lies they told to you
And the least they ever gave you
Was the most you ever knew
And I wonder where these dreams go
When the world gets in your way
What's the point in all this screaming
No one's listening anyway
Your voice is small and fading
And you hide in here unknown
And your mother loves your father
'Cause she's got nowhere to go
And she wonders where these dreams go
'Cause the world got in her way
What's the point in ever trying
Nothing's changing anyway
They press their lips against you
And you love the lies they say
And I tried so hard to reach you
But you're falling anyway
And you know I see right through you
'Cause the world gets in your way
What's the point in all this screamin'
You're not listening anyway
Goo Goo Dolls
U.S. - sammanfattning
Citat:
" 'Oa hela natten', är inte det Per Gessle?" - my father...do I need to say more?
" Det är inte ett ord, det är ett verb." - broder David bevisar ännu en gång att han inte kan ha fel och att han är allvetande...
"Men de ser inte riktigt ut som i Sverige, eller hur?" - okej okej, den här får jag ta på mig...Vi hade livs levande racoons (tvättbjörnar) i trädgården och jag observerade klokt att de helt enkelt inte såg riktigt ut som i Disneyfilmerna...inte tänkte jag på att de inte finns hemma här heller..visste du det?
"FINE" - ett ord flitigt använt av far i familjen...när han fått hjälp med vägbeskrivning eller skulle betala i kassan..it didn´t matter...everything was just FINE! (inte ett thank you, good, eller OK inte...)
Hans stories top 2:
1. Chefens mamma dog 107 år gammal - i en bilolycka
2. Moster använder inga mediciner - som högst tar hon en Läkerol nar hon känner sig snuvig
Bad hairdays - oh yes! Mitt hår var inte normalt en enda dag...luftfuktigheten är en annan än i Sverige och jag proxar prompt på att man ska ta med sig mousse, spray...whatever that can help you!
Shoes! Trots att skor är typ det enda som jag verkligen tycker om att shoppa så hade jag inga riktigt bra dojor att ta med och vandra runt på Manhattan i....Sandaler med sjyssta sulor är nog bästa tipset...även om de är fula...tro mig, du kommer tacka mig efteråt!
Water - prepare yourself! Vattnet i kranarna är ingen höjdare om man inte är sån att manuppskattar kallsupar i bubbelpooler..grymt mycket klor med andra ord....Man kan köpa fresh water på plastflaska som kostar lika mycket som läsk. (Men det får du nog av ändå eftersom du dricker det till frukost, lunch och middag...varje dag!)
Över huvud taget smakar det mesta lite mer socker än vad det gör hemma i Sverige..de sötar bröd och mjölk på ett annat sätt...a bit to sweet for my taste!
Road signs are crazy! Inte nog med att vägarna är femfiliga och alla kör som biltjuvar...den som fick ansvaret för att sätta upp vägskyltarna i USA kan helt enkelt inte varit speciellt begåvad...Lycka till säger jag! Hett tips - åk inte bil! (Och om du måste - i korsnngar med rödljus får du svänga även om det är rött så länge det inte finns en "no turn on red"-skylt...kan vara bra att veta om man kommer rakt framifrån också...)
Metropolitan Museum of Art- vi spenderade 4,5 h därinne bland ett otal oersättliga antikviteter...och jag har nog aldrig haft så kul på ett museum förut! Jag kanske bara var på museumhumör (hur otroligt det nu kan låta) eller också så är Metropolitan värt att besöka - på riktigt! Mina favoriter var egyptiska utställningen och Twentieth Century Art Exhibition med tavlor av bl.a. Picasso, van Gogh och Dalí.
Manhattan - New York never sleeps! It´s like several countries are put together in an area of 87,5m2 - China (with a touch of Turkish hunting for tourists dumb enough to think that their Gucci bags and parfumes looks and smells the same as the original), Italy, America (shopping, shopping, glamour and shopping!)...I could go on...
Music list - what my 128 mBit-mp3 could hold:
Snook - Kommer ifrån; Snook, svett och tårar; Bejbi; Längst fram i taxin (videon inspelad i N.Y.)
Patrik isaksson - Faller du så faller jag
Agnes - Stranded
Flashdance - What a feeling
Green Day - Uptight
Blink 182 - Dumpweed
Kent - Kärleken väntar; Välgärningar och illdåd
Goo Goo Dolls - Acoustic; Iris; Here is gone
The Pussycat Dolls - Loosing up my buttons
Kevin Lyttle - Tempted to touch (remix)
The Killers - Mr brightside
The Moffats - Miss you like crazy
The Perishers - My heart
Michael Jackson - Black or white
Weeping Willows - Sunny days
Red Hot Chili Peppers - Scar tissue
Foo Fighters - Times like these
Linkin Park - Easier to run; Crawling; In the end
xoxoxoxoxox
I feel that I feel nothing - I just want to deal with it
It’s my heart you’re stealing
It’s my heart you take
It’s my heart you’re dealing with
And it’s my heart you’ll break
It’s my heart you’re taking
It’s breaking bit by bit
It’s my heart you’re dealing with
But you don’t know about it
If you’d feel like I feel
And if you’d know what I know
I don’t think you’d ever play me
I know you’d never play me
"My heart" - The Perishers
I guess that this is just what I'd like to say. You don't play any games do you? Well, and I haven't been totally honest either...
Never again
Today we saw the Statue of Liberty, walked on Wall Street and Broadway and got attacked by several asian looking figures mumbeling or whispering "Gucci, Prada - bags, watches, wallets - yes?"
The place that moved me most was a place that really doesn't exist anymore - Ground Zero where the Worldtrade Center buildings were placed. It has now been almost five years since the terrorist attack that paralyzed the whole U.S. happened, but when I stood there looking at the monument over "The heroes of 9/11" I felt like it could have been yesterday. The whole atmosphere around the area is still moderate and it's obvious that the tragic event has touched us all. I didn't want to take pictures (or even go there at first), cause it feels wrong to exploit it as a "tourist attraction". But still, it's important to never forget what happened and why - and going there to see it yourself is really hard to forget.
United States of Whatever (?)
Only the future knows...I have arrived in the US and its time to start discovering The American Dream. I have two weeks to find happiness here!
I have already been to The Mall (but I didn't bring any money so I can't say I've been SHOPPING yet...)
I think it will be fun fun fun (but intense) and it's a perfect opportunity to practice the language (but I do have a vague feeling that the grammatics wont improve...)
I will write soon again...
kisses and hugs and a pinch in the rump like I like to say...
Me, myself and I
Snook
They´re all that I´m not...maybe that´s way I have a soft spot for them....
Det är inspirerande med människor som använder sina hjärnor och hjärtan till att syssla med det de älskar! Man kan väl säga att jag inte kommit så långt än.
I´m too tired to sleep
Jag har så mycket tankar i huvudet att jag har svårt att sova...men om jag har tur slipper jag drömma om dem också! Å ena sidan känner jag att min stora inre kamp just nu handlar om att jag måste våga sätta ord på mina tankar, å andra sidan beror flera av mina funderingar kring hela den här "grejen" på att andra snackat kanske lite för mycket...Eller ja, de har "upplyst" andra om Sanningen. För den vill man ju få fram...
Fast jag är helt övertygad om att jag mått mycket bättre (och kunnat ångra mig mindre) om jag varit lyckligt ovetande...
Fan, jag ångrar ingenting alls egentligen. Det kan jag inte säga. Det är hjärnan och mitt "överjag" som överröstar min vilja med att tala om för mig vad jag BORDE känna.
Men det gör ju ingen skillnad om jag inte talar om det.
Tricky business...have i written too much?
Oh, holy..holy crap!
Fler kommentarer är väl överflödiga...I think I blew it. På nåt jävla vis. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta...Too bad so sad så att säga. Om jag bara kunde öppna min jävla mun! Release those thoughts...for *** sake!
Men jag är glad.
"-Allt är bra?
- Jaa.
- Läget under kontroll?
- Ja, det är klart."
Nej, nu har jag vart öppenhjärtlig så det räcker...
Kommentera gärna vad jag skriver så jag vet om det gör mer nytta än skada eller hur man säger...
en liten kram
...but I´m not...
- but I´m not -
No accusations
Jag har många glaada stunder också! Igår t.ex...
Och idag var det häärligt på stranden! Precis så lagom varmt och kallt som det ska vara för att man inte ska frysa eller få värmeslag. Gött mos som man säger!
Happy, happy, happy! Man ska ta vara på de stunder man är positiv till livet! Nej, usch...nu skulle jag skriva nåt som visar att jag mår så bra så bra så smög det sig ändå in en liten negativ stump..fasen också! I really don´t mean to...
Jag kan bara lova att jag ska göra mitt bästa. Oh, vad bra sagt! (copyright citrus 2006)
creams from me to you
My Five Factor Personality Profile
Extroversion:
You have medium extroversion.
You're not the life of the party, but you do show up for the party.
Sometimes you are full of energy and open to new social experiences.
But you also need to hibernate and enjoy your "down time."
Conscientiousness:
You have high conscientiousness.
Intelligent and reliable, you tend to succeed in life.
Most things in your life are organized and planned well.
But you borderline on being a total perfectionist.
Agreeableness:
You have medium agreeableness.
You're generally a friendly and trusting person.
But you also have a healthy dose of cynicism.
You get along well with others, as long as they play fair.
Neuroticism:
You have medium neuroticism.
You're generally cool and collected, but sometimes you do panic.
Little worries or problems can consume you, draining your energy.
Your life is pretty smooth, but there's a few emotional bumps you'd like to get rid of.
Openness to experience:
Your openness to new experiences is medium.
You are generally broad minded when it come to new things.
But if something crosses a moral line, there's no way you'll approve of it.
You are suspicious of anything too wacky, though you do still consider creativity a virtue.
The Five Factor Personality Test
http://www.blogthings.com/thefivefactorpersonalitytest/
My Values Profile
Loyalty:
You value loyalty a fair amount.
You're loyal to your friends... to a point.
But if they cross you, you will reconsider your loyalties.
Staying true to others is important to you, but you also stay true to yourself.
Honesty:
You don't really value honesty.
You do value getting your way, no matter what.
And if a little lying is required to do that, no problem.
A few white lies never hurt anyone (at least, that's what you tell yourself!)
Generosity:
You value generosity a fair amount.
You are all about giving, as long as there's some give and take.
Supportive and kind, you don't mind helping out a friend in need.
But you know when you've given too much. You have no problem saying "no"!
Humility:
You value humility highly.
You have the self-confidence to be happy with who you are.
And you don't need to seek praise to make yourself feel better.
You're very modest, and you're keep the drama factor low.
Tolerance:
You value tolerance a fair amount.
You are open to new cultures, beliefs, and ideas.
You have very few prejudices that you're aware of.
And while you are tolerant, you do stand true to what you believe.
The Five Factor Values Test
http://www.blogthings.com/thefivefactorvaluestest/
I´m a fruitcake...
Each time hurts as hell
(OBS! explicit content!)
Krampen. Känslan av obehag i hela kroppen. Man vill bara att det ska avta så att man kan andas igen.
Det är en smärta som bara finns där. Den är bara att acceptera. Det ska vara så. For nothing. You know, the period I can take, för den fyller ju en funktion - annars skulle man ju spricka, och det skulle nog vara ganska mycket värre...Men att det ska göra så ont att man har svårt att fungera normalt?
Om killar fick känna på mensvärk en gång i månaden skulle de nog vara betydligt mer ödmjuka. Om de fick känna sig sådär hjälplösa mot en smärta de inte kan rå för eller göra mycket åt, så skulle de veta mer om hur det är att bli drabbad. För det är så jag känner mig ibland. Jag har inte gjort nåt för att förtjäna att ha ont en vecka i sträck. Jag har det bara för att. "Det visar att man är kvinna. Att man nån gång i framtiden kan få barn." Men halleluja! Jag kan ta min smärta då istället. Under en koncentrerad period på, vad ska vi säga, ett år? It´s a deal?
Thank God for Ipren i alla fall...Och stolar. Och kalla händer.
Yes, I know...självömkan suger rätt hårt...inte speciellt kul att läsa kanske...men I´m good at it! Man känner sig lite vulnerable ibland...
Alla behöver lite stöd då och då
Ska vi gå hem till dig...?
Eller kärlek och kärlek egentligen...vem har sagt nåt om kärlek? Jag hatar ordet, men får väl använda det för att beskriva vad jag egentligen håller på med..jag strular (runt?) till det helt och hållet för mig själv just nu helt enkelt. Och jag har absolut inte en j*vla aning om vad jag sysslar med. Jag är drabbad helt enkelt. Av förvirring. Av ja, vad vet jag...
Vad vill jag? Vad vill han? (Är det så enkelt att jag är för angelägen om att hitta NÅGON och han "bara vill knulla lite..." som Fredrik Lindström uttrycker det i "Vad gör alla superokända människor hela dagarna?") Ska jag bara sitta och vänta på att han ringer? Fan, det kan jag inte göra, för något (min kvinnliga intuition?) säger mig att han inte kommer jaga mig precis..men är det för att han själv tänker samma sak? Att jag kanske inte är JÄTTEintresserad av honom? Att jag är för bra för honom? Eller är det för att han helt enkelt inte tycker att det är värt de där tre fyra dejterna med gullegull och vackra ord innan han får komma till? Det finns ju fler fiskar i sjön...
Med min tur kommer det rinna mig ur händerna...och jag vet att jag alltid ångrar det jag aldrig gjorde efteråt...när det är för sent...
Ska man chansa? Eller sätter man för mycket på spel? (Kan inte nån visa mig statistik på att det faktiskt är större chans att det lyckas än tvärtom?)
Eller skitsamma. Jag har blivit rätt bra på att tackla besvikelser genom åren. Det är kanske lika bra att stanna här innan det blir för allvarligt. Kan lägga det i högen av all skit jag samlat på mig som i slutändan kommer leda till att jag fullständigt spricker och blir galen i samband med min 40-årskris. Men det är ju bättre att vänta med att rasera mitt liv tills jag är 40 än att göra det nu i veckan. Right?
(Om du tänker dig lite piano och lättare komp av bas i bakgrunden så är den här låten faktiskt riktigt vacker...)
eller var och en hem till sitt?
Ska vi göra som dom andra och ägna oss åt varandra
eller ska var och en sköta sitt?
Betyder glansen i ditt öga att du trånar och längtar,
eller är det ett rop efter ömhet?
Kanske är den helt enkelt en hinna av rädsla
av ensamhet och av trötthet
Ska vi gå hem till dig eller hem till mig
eller var och en hem till sitt?
Vill du att vi går gemensamt
eller vill du gå ensam?
Tala om vilka planer du smitt
Kan vi inte försöka att strunta i dom andra?
Måste allting vara så förfärligt besvärligt?
Om du tar det som det kommer
kanske vi hittar varandra utan onödiga löften om kärlek
Ska vi gå hem till dig eller hem till mig
eller var och en hem till sitt?
Ska vi göra som dom andra och ägna oss åt varandra
eller ska var och en sköta sitt?
Du tycker om mig nu, men tycker du om mig sen?
När morgonens obarmhärtiga ljus avslöjar alla detaljer
Jag tycker om dig nu, men tycker jag om dig sen?
När natten har gått, nyfikenheten är stillad
och man letar efter nånting att säga
Ska vi gå hem till dig eller hem till mig
eller var och en hem till sitt?
Ska vi gå hem till dig eller hem till mig
eller var och en hem till sitt?
Ska vi göra som dom andra och ägna oss åt varandra
eller ska var och en sköta sitt?
- Magnus Uggla
För det handlar ju om mig och en person till, eller hur? Spelar det någon roll att de runt omkring mig "inte tycker att han är god nog" för mig? Jag är för mycket av en realist för att tro att någon så perfekt som "den rätta" ska finnas. Så det är bullshit i mina öron när man säger att det bara ska kännas så f***ing fabolous från första stund. Det ska inte finnas något tvivel kvar. Du ska inte kunna tänka, du ska inte kunna undgå - du ska bara känna! Kanske är jag så skeptisk till den tanken bara för att själv inte uppelvt den. Men jag har ännu inte heller mött någon i mitt liv som beskrivit det första mötet med sin livskamrat på det sättet. Det är inte perfekt. Det är inte alltid underbart och fantastiskt. Det är i problemen, de små dusterna, som man finner styrkan och kärleken. Men som sagt, jag har inte kommit dit än. Den som lever får se som man säger...
Jag tror jag avslutar där. Det börjar värka lite för mycket. Där. Snett ovanför vänstra lungan. Kanske lite solsken hjälper.
Puss och kram
Obegränsat?
I jallu fall...det dröjer nån vecka igen innan jag kan uppdatera min blogg och föra över mina skumma tankar till datorn...
Ha ett bra liv till dess! (Don´t hold back!)
kyss!
"Jag känner mig korkad i mitt eget sällskap"
Man brukar säga att vissa människor tror förmer om sig själva, att de höjer sig själva till skyarna - men jag är tvärtom. Jag har svårt att se mina starka sidor, svårt att se att jag gjort något bra om jag inte fått stämplat ett stort "MVG" över det. "Fantastiskt skrivet, Karin. Helt outstanding!"
Mhm, jaha...
Hur vet man att någon tycker om en för något annat då? För att man är söt eller rolig eller ja, vad som helst annat än SMART för att man fått högsta betyget..? Jag känner mig korkad i mitt eget sällskap - jag kan inte tolka mig själv - om möjligt ännu mindre hur andra reagerar på mig. Som den pessimist jag är, väljer jag hellere att tro att de tycker illa om mig, än att vara tacksam och sedan bli besviken. Där har vi det nog. Jag är så in i h**v*te rädd för att bli BESVIKEN! Fast jag inser ju att jag blir det likaväl. Jag blir besviken på mig själv när jag sviker mig själv. Och så gör jag andra besvikna också eftersom de med all rätt förväntar sig mer av mig.
"Kom igen, du är bruden som går ut plugget med toppbetyg men kan ändå inte ta hand om en medmänniska?"
AOUCH!
"Jag har bråttom men har all tid i världen på mig"
Nu har jag bråttom. Nu är det upp till mig att se till att livet blir av. Sök jobb. Plugga vidare. Res. Njut. Lev!
Eller är det dags att ta det lugnt? Andas lite. Andas in den där luften med jordgubbssmak (=Lycka!). Tiden gär så fort men samtidigt så sakta. Jag har bråttom men har all tid i världen på mig.
"Youth is wasted on the young" -Nirvana
Och visst ligger det något i det. Om de äldre, de gamla, fick chansen att leva på nytt i alerta, friska kroppar så skulle väl de komma ett steg närmre LYCKAN? Men det är ju tyvärr ett obevekligt faktum att vi människor aldrig blir riktigt nöjda med vad vi har. Vi blir aldrig fullkomligt lyckliga. Viljan att leva hindrar oss från att uppskatta det vi uppnått.
Utan framåtsträvan, å andra sidan, skulle vi vara kvar på stenåldern. Kanske skulle vi inte ens existera om vi var NÖJDA från början.
Eller kanske är det så som Gandhi en gång sa (
Allt sker så plötsligt. Man går och väntar och hoppas och spelar upp alla mäjliga scenarion i huvudet och ändå känner man sig totalt oförberedd när det väl sker.
Det blir aldrig som man tänkt sig, helt enkelt.
Dagens reflection avslutas med en fråga: Mår man bättre av att ha en massa storslagna drömmar som man i sitt medvetna vet inte kommer gå i uppfyllelse, eller ska man helt enkelt avvakta lite, go with the flow, och försäkra sig att man inte blir besviken?
puss och kram och