Hejdå

Jag hittade det här i mina utkast. Ganska rolig läsning, at least from my point-of-view. Mitt siande om framtiden var inte så pjåkig, faktiskt. Man kan ju krasst konstatera att det tar mer än ett och ett halvt år att finna sig själv. Kanske blir man aldrig riktigt färdig. Jag är lite äldre och mycket klokare och jäkligt nöjd med livet. That counts for something. Nu ska jag gå och hälsa på farmor. Enjoy!

Karin

- - - -

"If I should stay
I would only be in your way
So I'll go, but I know
I'll think of you every step of the way
1

och så vidare...det är klart att det känns riktigt bitterljuvt att flytta, men för att citera min pappa som sagt att även om jag inte lärt mig något annat av honom här i livet så kommer i alla fall detta från honom: man flyttar till något nytt, inte ifrån det man lämnar. I´m spreading my wings, siktar på att låtminstone lyfta från marken...kanske till och med sväva på något rosa moln?

Jag undrar om jag ska våga mig på en gissning om var jag är om två år. Även om det aldrig blir som man tänkt sig, det är vad jag hört i alla fall, så kan det ju vara kul med en kvalificerad gissning. I will be:

22 år
bo i lägenheten jag alldeles snart ska flytta in i
spendera många långa timmar till att nitiskt plugga in mina juridiska kurser
fika med farmor åtminstone två gånger i veckan
vara helt härligt småmulligt otränad
flirta lika ohämmat okontrollerat som jag gör idag, men fortfarande vara (o)lyckligt singel
spendera för lite pengar på mig själv
spendera för mycket tid att fundera på hur jag uppfattas av andra

...med andra ord: samma person jag är idag men äldre och fetare! Haha! Jag är indeed en hoppfull pessimist!

Aggressively
we all defend
the role we play
Regrettably
time comes to send
you on your way
We've seen it all
bonfires of trust
flash floods of pain

It doesn't really matter
dont you worry it'll all work out
No it doesn't even matter
don't you worry what its all about2

En blick in i framtiden...Jag har inte gjort mycket på senaste tiden mer än funderat över vad det är jag överger för min egen vinnings skull. Jag har trots allt ett par riktigt fina människor i min bekantskapskrets. And I will miss them! Får se om jag kan leva upp till myten 'ensam är stark' eller om jag ringer hem till mamma mitt i natten och snyftar 'Det är jag...' Men det tror jag inte. Jag tror att jag automatiskt kommer bli ten times mer världsvan bara av att ansvaret lämpas över på min späda kropp. Jag har ju alla förutsättningar för att lyckas. Med det också mycket att förlora.

Ekerö, Ekerö, Ekerö...vad ska man säga? Jag kan knappt tro att jag bott här sen mitten av 90-talet...åren, min barndom och delar av min ungdom bara försvann i ett nafs och lämnade många knasiga minnen! Det är verkligen ett bra ställe att växa upp på, så kanske återvänder jag för att yngla av mig lite själv...om jag nu ska yngla av mig...it´s another story...Det är ju ändå det här jag får lov att kalla för hemma. Mest hemma. Så får vi se vart jag står om ett par år. Trots det har jag alltid känt mig litegrann som en utböling. Alla vänner som i princip fötts här ute på landet frågar sig hur jag kan vara så modig som bara helt plötsligt bestämmer mig för att ta mitt pick och pack och byta miljö...Visst är det en drastisk förändring, rent fysiskt sett, men jag har rört på mig förut och det har jag inte fått alltför djupa ärr och men av, så jag räknar med att jag överlever den här gången också. Jag är beredd att upptäcka hur långt och mycket jag klarar mig alldeles själv. För alldeles ensam är just vad jag blir. Och jag tycker att det ska bli rätt skönt. Ingen annan att ta hänsyn till, ingen annan som kan få mina tankar om prestationer och förhållningssätt att börja snurra. Bara jag. Det ska bli jäkligt kul att se vad det innebär. Vem är Karin när det bara finns hon där att ta av? Det är nog min egentliga anledning till varför jag rör på mig. Jag ska ut i världen och hitta mig själv.

I don't quite know how to say how I feel
Those three words are said too much
They're not enough
3"

Nya intryck. Nya erfarenheter. Nya möjligheter.

1 'I will always love you', Whitney Houston 
2 'Exitlude', The Killers
3 'Chasing cars',
'Snow Patrol

Play with the girls, play with the boys - if you ever get lonely, play with your toys

Tiden går fort när man har roligt, rätt som det är har man gjort alla saker man gått och tänkt på och längat efter så länge. Det är svårt att leva i nuet när man har så mycket att längta efter. Bilderna i huvudet talar om hur det kommer se ut, vad man ska säga, vad de andra ska säga och man upplever redan innan känslan i magen av hur roligt man har och hur glad man är och hur snygg man är. Det strålar om en, och andra märker det. Och sen kommer då dagen då verkligheten gör entré. Det som är verkligt och det enda som egentligen existerat blir lite av en besvikelse, så annorlunda...De små konstpauserna som inte är absolut eufori, scenerna som klipps bort i den mentala filmen gör det hela plötsligt mer...mänskligt.

Dagdrömmar är fantastiskt, en välsignelse när tristessen smyger sig på. Men det är samtidigt en förbannelse varje gång man väcks ur sina fantasier och märker att det står en person framför sig som vill komma in i dialogen, en person som tar de där orden i sin mun som du själv censurerar bort, han trycker på knappen som det står "alternativt slut" på. Och allt blir plötsligt så tydligt, så fruktansvärt tydligt.


Fullt förståeligt

Jag är ensam! Jag är ensam, har alltid varit det och kommer förmodligen förbli det om jag inte tar någon jag egentligen inte vill ha. Vilken hopplös dag det varit! Om jag vaknar med ett uns av tunga tankar bli det pannkaka av hela livet i 24 h. Om det hugger till i magen för att en vän ändrat från "being single" till "in a relationship" på Facebook är det illa ställt (på många sätt...). Jag vill också! Bara inte med vem som helst...jag väntar tills det är dags för  "whatever I can get"...

Yl!

Imogen Heap - Speeding cars

http://youtube.com/watch?v=S3R0RHNHaU4

Here's the day you hoped would never come
Don't feed me violins
just run with me through rows of speeding cars.
The papercuts the cheating lovers
The coffee's never strong enough
i know you think it's more than just bad luck

There there baby
it's just text book stuff
it's in the ABC of growing up
Now now darling
oh don't lose your head
cause none of us were angels
and you know I love you, yeah

Sleeping pills know sleeping dogs lie
never far enough away
Glistening in the cold sweat of guilt
I've watched you slowly winding down for years
You can't keep on like this...
now's a bad a time as any

There there baby
it's just text book stuff
it's in the ABC of growing up
Now now darling
oh don't kill yourself
cause none of us were angels
and you know I love you yeah

it's ok by me..

it's ok by me..

it's ok by me..it was a long time ago

There there baby
it's just text book stuff
it's in the ABC of growing up
Now now darling
oh don't lose your head
cause none of us were angels
and you know I love you yeah

Stressed out

Oh my God, I´m stressed out...! Jag förstår inte ens hur jag funderar när jag tror att jag har tid att sitta här och skriva...! PM-uppgiften ska in imorgon senast 18.00 och jag och min fina lilla grupp kommer sitta till 17.55 och sända en löpare med det (o)färdiga arbetet...On the surface I may look calm and ready...men det är rätt skrämmande att inte veta vad man håller på med samtidigt som man har en deadline och vet att människor räknar med en. Jag har aldrig känt mig så oförberedd som jag gör nu. Jag har alltid kunnat säga att jag pluggat tillräckligt och läst på det som varit nödvändigt. På det EG-rättsliga området finns det ingen genväg - man måste sitta och läsa och läsa och läsa för att fatta vems tolkning man ska gå på och varför och varför inte...Förvirrande! Om ni inte hittar mig har jag sjunkit ihop till en våt fläck och avdunstat...Auf wiedersehen!

Ordning och reda?

Nej, om jag har det där testet som senaste inlägg länge till så kommer folk ju trycka på 'bakåt'-knappen illa kvickt...Jag får helt enkelt ta mig i kragen och prata litegrann. 

 Vem är jag idag? Vad är jag idag? Jag är trött efter gårdagens äventyr som pågick till halv sex (!) på morgonen, jag längtar till finalbanketten imorgon, jag är lättad över att nollningen strax är schlut, jag är glad i magen för att jag alldeles för en stund sen fick en härlig, lång kram av min pappa, jag är lite fundersam över my fling thing, jag är hungrig eftersom dagens intag endast bestått av följande: 2 dl ärtsoppa, en tunnbrödmacka, ett plommon, ett kycklingben...och lite vatten. Låt mig gissa...inte okej? Min nya grej är att 'visst, måhända är jag varken hel eller ren, men kul har jag och magkänslan är ljuv'.

Första riktiga skolveckan är avklarad och jag tycker den gick riktigt hyfsat. Grupparbetet gick bra, de starka viljorna till trots (det finns grupper som har det värre, tro mig!) och jag fick bara positiv feedback av mina kamrater. Vi hade i uppgift att studera Brottsbalken 4 kap 4a§ 2st. Lagrummet tar upp den brottsliga gärningen grov kvinnofridskränkning (vet inte hur många gånger jag skrivit det ordet - de orden?- den här veckan...) Det var en väldigt intressant paragraf och jag hade kunnat utreda den i alla evighet. Tyvärr hade vi på fem personer endast tio minuter på oss att redogöra för vilka rättskällor vi funnit bakom lagrummet (förarbeten, praxis, doktrin...) och vilka aspekter vi fan intressanta när man skulle tolka lagtexten. Låter det flummigt? Nåväl, glädj er åt att jag redan nu känner att jag snappat upp där jag var när jag slutade skolan och känner mig ganska säker på vad det är jag snackar om...med andra ord - jag har inte ångrat mig än! Och det är ju bra?

'Elvis' av Tony Cronstam

- Har du fisit?
- Jag åberopar 5:e tillägget!
- Vadå '5:e tillägget'? Vad betyder det?
- Att man inte behöver svara på frågot som kan skada en.
- ... Svaret är ändå oväsentligt. Bevisen är överhängande.

(Torrt skämt, jag vet...)

Man lär sig något nytt varje dag

-Visste du att vitlök innehåller antibiotika?
- Jaha, det är därför det är bra när man är förkyld?
- Antibiotika hjälper inte mot förkylning.
- Nej, just...Förkylning orsakas av virus, visst?
-Precis.
-Men det skadar inte i alla fall?
-Jo, sexlivet.

Jag har absolut noll sekunder över för att vara sjuk, men ändock valde mitt immunsystem att vila när resten av mig inte gör det. Nollningen är tuff, men när kursen börjar lär det bli värre påfrestningar...Med andra ord, om jag veknar ur nu - hur fan ska jag klara mig sen? Här följer två små huskurer (inte egengjorda, men ändå) som piggar upp en. Jag provade båda samtidigt, så kan egentligen inte säga vilken av dem som funkar...Nummer ett ger åtminstone ett intryck av att vara nyttigt, med tanke på vad som är i (i viss mån diskussionseggande med tanke på ovanstående konversation) och nummer två är sjukt vitaminrik och god. Enjoy!

TEKUR VID FÖRKYLNING

2-3 dl vatten
valfritt grönt te
1 stor tsk honung
pressad citron efter smak
1-2 pressade vitlöksklyftor

Låt teet dra en stund, blanda sedan i övriga ingredienser. Dricks medan det fortfarande är varmt.

ENERGIKICK

1 rå äggula
1 rågad msk socker
saft från en halv citron

Rör ihop. Njut!

Örongodis

Soulmate - Natasha Bedingfield
Always on my mind - Sean Paul feat. Daville
Working class hero - Green Day

:)

Explicit life 2.0

Ett försök att uppdatera mig själv och er...

Nu har jag flyttat in i lägenheten på riktigt. Jag sover och äter mat och tvättar och jobbar i Göteborg. Verkligheten känns fortfarande ganska overklig, men jag ska nog klara mig. Om det nu var någon som var orolig. Rent generellt är det hela och jag på rätt väg, det praktiska och nya rutiner kommer med tiden. Jag lever på mitt frihetsrus ett tag till.

Så var man uppväxt och utflyttad och strax en unviersitetsmänniska. Det bådar gott, visst? Människor omkring mig säger att de inte kan förstå hur stor jag blivit. Det gör nog inte jag heller. Hur ska man bete sig som 20-åring egentligen? Jag får väl gå på känsla som annars, om jag får någon.

Det skulle bli alltför flummigt att skriva om de psykiska aspektena och fysiska reaktionerna jag varit med om på sistone, så jag lägger upp ett par bilder bara.

Puss!

Auf wiedersehen

If I should stay
I would only be in your way
So I'll go, but I know
I'll think of you every step of the way
1

och så vidare...det är klart att det känns riktigt bitterljuvt att flytta, men för att citera min pappa som sagt att även om jag inte lärt mig något annat av honom här i livet så kommer i alla fall detta från honom: man flyttar till något nytt, inte ifrån något. I´m spreading my wings och siktar på att åtminstone lyfta från marken...kanske till och med sväva på något rosa moln?

Jag undrar om jag ska våga mig på en gissning om var jag är om två år. Även om det aldrig blir som man tänkt sig, det är vad jag hört i alla fall, så kan det ju vara kul med en kvalificerad gissning. I will be:

22 år
bo i lägenheten jag alldeles snart ska flytta in i
spendera många långa timmar till att nitiskt plugga in mina juridiska kurser
fika med farmor åtminstone två gånger i veckan
vara helt härligt småmulligt otränad
flirta lika ohämmat okontrollerat som jag gör idag, men fortfarande vara (o)lyckligt singel
spendera för lite pengar på mig själv
spendera för mycket tid att fundera på hur jag uppfattas av andra

...med andra ord: samma person jag är idag men äldre och fetare! Haha! Jag är indeed en hoppfull pessimist!

Aggressively
we all defend
the role we play
Regrettably
time comes to send
you on your way
We've seen it all
bonfires of trust
flash floods of pain

It doesn't really matter
dont you worry it'll all work out
No it doesn't even matter
don't you worry what its all about2


En blick in i framtiden...Jag har inte gjort mycket på senaste tiden mer än funderat över vad det är jag överger för min egen vinnings skull. Jag har allt ett par riktigt fina människor i min bekantskapskrets. And I will miss them! Får se om jag kan leva upp till myten 'ensam är stark' eller om jag ringer hem till mamma mitt i natten och snyftar...Men det tror jag inte. Jag tror att jag automatiskt kommer bli ten times mer världsvan bara av att lite ansvar lämpas över på min späda kropp. Jag har ju alla förutsättningar för att lyckas. Och därmed mycket att förlora...

Ekerö, Ekerö, Ekerö...vad ska man säga? Jag kan knappt tro att jag bott här sen mitten av 90-talet...åren, min barndom och delar av min ungdom bara försvann i ett nafs och lämnade många minnen! Det är verkligen ett bra ställe att växa upp på, så kanske återvänder jag för att yngla av mig lite själv...om jag nu ska yngla av mig...it´s another story...Det är ju ändå det här jag får lov att kalla för hemma. Mest hemma. Så får vi se vart jag står om ett par år. Trots det har jag alltid känt mig litegrann som en utböling. Alla vänner som i princip fötts här ute på landet frågar sig hur jag kan vara så modig som bara helt plötsligt bestämmer mig för att ta mitt pick och pack och byta miljö...Visst är det en drastisk förändring, rent fysiskt sett, men jag har rört på mig förut och det har jag inte fått alltför djupa ärr och men av, så jag räknar med att jag överlever den här gången också. Jag är beredd att upptäcka hur långt och mycket jag klarar mig alldeles själv. För alldeles ensam är just vad jag blir. Och jag tycker att det ska bli rätt skönt. Ingen annan att ta hänsyn till, ingen annan som kan få mina tankar om prestationer och förhållningssätt att börja snurra. Bara jag. Det ska bli jäkligt kul att se vad det innebär. Vem är Karin när det bara finns hon där att ta av? Det är nog min egentliga anledning till varför jag rör på mig. Jag ska ut i världen och hitta mig själv. Hoppas att jag gillar den personen.

I don't quite know how to say how I feel
Those three words are said too much
They're not enough
3

Nya intryck. Nya erfarenheter. Nya möjligheter.


All min kärlek!

Karin


1 'I will always love you', Whitney Houston 
2 'Exitlude', The Killers
3 'Chasing cars',
'Snow Patrol

Midsummer

Det är speciellt på de här speciella dagarna som man kommer på hur längesen det var den här dagen var sist och allt vad som hänt däremellan...'Shit, har det gått ett år sen dess?!' Förra midsommar har kommit på tals en hel del det här året av många olika anledningar...Det här året blir det ingen repris - det är jag hundra på! Hur gärna ni än försöker...Nej, i år blir det moget värre! No dancing for me at least, men det beror ju på foten...Så kommer det över mig lite grann, att jag inte har en susning om vad jag gör om ett år from now...vad har hänt i mitt 'nya liv' i Göteborg? Kommer det vara som jag har tänkt mig det? Kommer jag rent utav vara lycklig om ett år? Eller krävs det lite jobb för det? Ingenting är gratis här i livet, som pappa brukar säga...men jag gillar inte tanken på att bara sälja till högstbjudande heller, göra mig 'en bra affär'...nej, jag ska hålla i det lilla uns av originalitet jag har kvar!

Glad midsommar om man så säger!

Mors lilla Olle på krogen satt,
rosor på kinden men blicken var matt
Läpparna små, liksom näsan var blå
bara jag kunde så skulle jag gå

Gör för andra vad du vill att de ska göra för dig


Oh

I turn my pretty head if it gets real

Life is dandy, tastes like candy...Nej, riktigt så optimistiska ska vi väl inte vara! Jag har knappa två veckor kvar i Stockholm och det känns som att jag inte gör något vettigt av tiden. Jag skulle ha träffat den, hittat på något med den, sagt hejdå till den...och det blir inget av något! Nu har jag dessutom gått och samlat på mig till feber och snuva, vilket känns oerhört onödigt. Jag har inte tid att vara sjuk! (Och det säger kanske något om ursprunget till min åkomma...?)

Märks det att jag är stressad? Harmonin har inte riktigt infunnit sig, men å andra sidan är det ju så vissa veckor...Jag har mitt 'going away'-party att se fram emot på lördag, ska spela min sista match samma dag...på måndag ska jag operera foten, that´s nice!

Och grabbar btw, hade ju tänkt kalla in er till festen, men ni ska visst mysa på annat håll...ha så skoj, men försök att inte sabba nya lyan direkt! ;) Grattis till mucken, Stefan!

.over and out.


A-a-a...anxiety!

Usch och fy bubblan, jag vet inte riktigt vad det är med mig. I tanken har jag nog redan flyttat och flytt...Just hang in there, and don´t do anything stupid! Är det nerver eller är det jag?

Solklart



Så

Thighcookie

FAN - lårkaka!

Djupare reflektioner över verkligheten kommer möjligtvis imorgon. Gött att vinna.


Vem är du, vem är jag, levande charader...

Vem är alla dessa besökare på min blogg? Jag blir glad! Vem vill inte ha lite bevis på uppskattning...Fast det skulle ju kunna vara så, att de flesta klickar in på min sida för att i samma stund klicka vidare...'vad ska det här föreställa?' Men det gör inget. Jag är lyckligt ovetande.

Game day!

Milano



Triumf

Cow

Two

Slott

Uno, due, tre, quattro...

Grazie mille Milan! Sol, shopping, semester och trevliga människor! Och dessutom har jag lärt mig räkna till tio... :)
Sen har jag lärt mig en hel del om det italienska lynnet och levernet som tål att diskuteras, men det tar vi en annan gång...Kul var det! I will return!

En bild säger mer än tusen ord...


Resfeber

Jag är inget vidare på att sitta och vänta. Jag blir alldeles shaky. Man vill ju komma iväg! Allt är packat och klart och planerat. Ta den bussen dit, köp biljett där, åk den bussen dit, checka in, köp en frukt och kliv på planet. Kliv av planet, ta bussen och checka in. Enkelt! Och ändå måste jag bara sitta här. Om man inte var lite nervig innan så blir man ju det nu när man hinner tänka igenom en massa hemska scenarion. Fast egentligen är jag inte speciellt orolig. Jag och mina vänner lyckades få med oss hela gymnasieklassen plus två lärare till Bryssel och tillbaka. En stor bedrift om jag får säga det själv! Var är fotoalbumet by the way?

Hur som helst. Åter 15/5.

Tidigare inlägg