Jag vet inte jag...
Jag borde inte nöja mig med mindre. Att jag misslyckas en gång borde inte innebära att jag inte kan klara det nästa gång. Och nästa igen. Andra låter sig ju inte påverkas. (Eller så är det jag som inte ser det.) Det är oftast jag själv som placerar mig under de andra. Varför har jag inte riktigt listat ut än. Varför detta självdestruktiva beteende? Varför detta taskiga självförtroende? Det är ju inte synd om mig om man jämför med många andra. Jag har hamnat i den onda cirkeln av självömkan blandat med tanken om att jag inte borde få känna som jag gör för att det finns de som har det värre. Vem fan var det som uppfann hjulet? :O
"Everytime we touch..."
Yeah, well it hurts too much
Speak
Does anybody know what we are living for?
Sometimes when all your dreams may have seen better days
When you don't know how and why, but you've lost your way
Have no fear when your tears are fallin'
I will hear your spirit callin'
And I swear that I'll be there, come what may
Det är den människan jag letar efter. Någon som kommer utan att jag ropar, någon som ser hur jag mår utan att jag beklagat mig. Någon som kan ta mig i sina armar och inte säga något när jag låter mina tårar falla. Kravlös vänskap. Kravlös kärlek.
Jag har inte funnit den mäniskan än. Kraven kräver de goda ambitioner jag ser hos personer jag möter. Det är ingen omöjlighet jag ber om heller. Jag ber inte andra att göra saker som jag själv inte skulle offra. Jag tycker mig se en ganska kravlös människa i mig själv. Det är inte svårt eller komplicerat att umgås med mig p.g.a. min personlighet. Jag tenderar snarare att bry mig för mycket om den andra personen.
Ehm..hur många "jag" och "mig" kan du se i den här texten? (Nej, det är inget man ska se i konturerna...)
Dubbelmoral är hemskt. Nästan lika hemskt som självömkan. Two sides of every story...
Jag vet inte riktigt vad jag menar med det här.
Eventually is not the same as actually
Oavsett vad jag gör känner jag på något sätt att det inte riktigt duger. Det är inte det att jag känner att jag inte har något att komma med, men att jag kan bättre och att jag inte får fram det jag vill. Jag säger en sak, men kommer alltid på något bättre jag "hade kunnat säga" efteråt.
Jag vet, det är lätt att vara efterklok, men det är mer än så. Det har gått så långt att jag tvivlar på allt jag säger och gör numera. "Var det där okej? Vad hade jag kunnat göra istället? Hade de tyckt bättre om mig om jag sagt så?" Okej, det är kanske inte hela tiden. Men ofta. I vissa sällskap.
Och ibland känner jag mig precis tvärtom. Då kan jag tycka att det har gått så långt att jag inte bryr mig längre. Ibland "vågar" jag säga det jag tänker på direkt, oavsett vad det kommer få för efterverkningar...och då (kanske överanalyserar jag mig själv) känns det som att folk inte riktigt känner igen den "vanliga" Karin och blir förvånade (och besvikna?) över vad jag tar mig till och hur öppet bitter och pessimistisk jag är. Och det är nog anledningen till att jag inte är sån jämt. Jag märker att folk helt enkelt inte gillar mig lika mycket. Även om det är marginelt, jag menar det är ingen som sagt upp bekantskapen med mig ännu (därför att jag hunnit reparera skadorna innan), så upplever jag fortfarande det lite obehagligt att visa mitt rätta jag. Och jag vet, det går inte att bli omtyckt och älskad av alla. Och det är inte det jag försöker bli heller. Men det är väl inte fel att ha ambitionen att vilja att andra tycker att man är en bra person? Och det vet jag också. Jag vet att jag har egenskaperna för att vara en bra person. Kanske har tanken på att jag måste bli påmind om det once in a while gått i överstyr bara...
Magic or tragic?
. . .somebody said they saw you, the person you where kissing wasn´t me. . .
"Jag kan tyvärr inte beröra ämnet vidare." Jag tror att jag kommit på varför jag inte kan prata om det. Det är av den enkla anledningen att jag inte kan förklara det. Jag kan säga att jag vet att jag gjorde det för att min instinkt och min magkänsla sa åt mig, men inte varför jag kände just det. Varför? Who knows? Och jag är sån att jag gärna vill kunna stå för vad jag gör och vad jag säger. Jag vill att personen mittemot mig ska förstå vad det är jag försöker få fram. Att försöka räcker inte. Och om det inte blir som jag tänkt mig, vill jag hellre att det inte blir alls. Så jag håller tyst. Jag tiger ihjäl det. Inte för att det är någon bra lösning. Inte för att det är det enda jag kan. ("Jag kan mycket mer än jag själv tror, bla bla bla"...)
Utan för att det är det enda jag är van vid. Och som sagt...The force of habit is one scary power.
What have I done?
snott den här listan från någon (x)
rökt en cigarett (x)
rökt en cigarr ( )
varit full (x)
hånglat med någon av samma kön ( )
varit kär (x)
blivit dissad (x)
haft sex med någon av samma kön ( )
varit i knytnävsslagsmål ( )
rymt hemifrån ( )
haft känslor för någon som inte kännt samma sak (x)
blivit arresterad ( )
hånglat med en främling (x)
gått på en blinddejt ( )
ljugit för en kompis (x)
varit kär i en lärare ( )
skolkat ( )
legat med en medarbetare ( )
sett någon död ( )
varit kär i en av mina internetkompisar ( )
varit i Thailand ( )
varit i USA (x)
har flugit (x)
spytt i en bar ( )
sett en del av dig själv brinna ( )
ätit sushi (x)
åkt snowboard (x)
varit i ett våldsamt förhållande ( )
tagit smärtstillande (x)
älskar eller saknar någon just nu ( )
gått på sömntabletter ( )
gjort en snöängel (x)
haft ett te-party ( )
gjort något du inte velat (x)
hoppat i en lövhög (x)
fuskat när du spelat spel (x)
somnat i skolan/på jobbet ( )
använt ett falskt ID ( )
varit med i en jordbävning ( )
haft en shot-tävling (x)
rört en orm (x)
sovit under stjärnorna (x)
blivit rånad ( )
jagat någon med ett vasst föremål ( )
blivit missförstådd (x)
vunnit en tävling (x)
gått mot rött (x)
blivit avstängd från skolan ( )
varit i en bilolycka (x)
räddat livet på någon ( )
känt dig som en utstött ( )
spridit rykten (x)
snott något ( )
ätit ett helt glasspaket på en natt ( )
dansat i månljus (x)
hatat ditt utseende (x)
varit vittne till ett brott (x)
ifrågasatt ditt hjärta (x)
fått ett/flera MVG:n (x)
varit besatt av post-it lappar ( )
gått barfota i lera och pressat leran mellan tårna ( )
varit vilse (x)
känt som om du håller på att dö (x)
gråtit dig själv till sömns (x)
sjungt karaoke ( )
gjort något med dig själv som du inte borde gjort (x)
blivit sviken någon gång (x)
dansat i regn eller badat (x)
skrivit ett brev till kungen (x)
tittat på solnedgången med någon du bryr dig mkt om ( )
dömt någon efter utseendet (x)
gjort upp eld på en strand (x)
har varit Lucia (x)
förstört en fest ( )
fått en önskan uppfylld ( )
haft sex med ett svin (?)
burit pärlor (x)
hoppat från en bro ( )
ätit hund/kattmat ( )
sagt till en främling att du älskar honom/henne ( )
kysst en spegel (x)
sjungit i duschen (x)
burit en svart klänning (x)
drömt att du gift dig med någon ( )
limmat fast din hand/fingrar i något ( )
fastnat med tungan i metall ( )
skrikit så att du inte fått luft ( )
pratat i telefon i mer än sex timmar ( )
stannat uppe hela natten (x)
haft ett one night stand (?)
varit otrogen ( )
haft en träkoja ( )
är rädd för att titta på skräckfilm ensam ( )
tror på spöken eller andra väsen (x)
blivit puttad i en pool med kläderna på ( )
blivit tillsagd av en främling att du är het (x)
brutit ett ben ( )
fångat en fisk och sen ätit den (x)
fångat en fjäril (x)
skrattat så mycket att du grät (x)
gråtit så mycket att du skrattade (x)
fuskat på ett prov ( )
jag har ändrat frågor på listan (x)
My smile stays on
Empty spaces - what are we living for?
Abandoned places - I guess we know the score
On and on
Does anybody know what we are looking for?
Another hero, another mindless crime
Behind the curtain in the pantomime
Hold the line
Does anybody want to take it anymore?
The show must go on
The show must go on
Inside my heart is breaking
My make-up may be flaking
But my smile still stays on
Whatever happens, I'll leave it all to chance
Another heartache, another failed romance
On and on
Does anybody know what we are living for?
I guess I'm learning
I must be warmer now
I'll soon be turning round the corner now
Outside the dawn is breaking
But inside in the dark I'm aching to be free
The show must go on
The show must go on
Inside my heart is breaking
My make-up may be flaking
But my smile still stays on
My soul is painted like the wings of butterflies
Fairy tales of yesterday will grow but never die
I can fly - my friends
The show must go on
The show must go on
I'll face it with a grin
I'm never giving in
On with the show
I'll top the bill
I'll overkill
I have to find the will to carry on
On with the
On with the show
"The show must go on" - Queen
Varför ställa frågor som man vet svaret på?
Verkligen?
Verkligen?
You pretend but you don´t know why
disappears in the lie of rapture
You pretend but you don´t know why
tell your own sense 'bye bye'
Your life becomes a piracy
in the cosmic conspiracy
Don´t think, just imagine
speak, try and sin
or not
I´m spending my time
but still I´m spending most of my time
dreaming of a could-be
Acting like a 40-year-old-...
Det är som om vissa är för viktiga för att ta sig tid att sätta ner disken i diskmaskinen istället för att stoppa den i vasken. Det är som att de är bättre än den som ödslar sitt liv till att hålla ordning och göra det där lilla extra.
Inget tacka och ta emot. Bara ta.
Resultatet blir att de som bryr sig om att göra det "onödiga" självutnämner sig till offer - riktiga jäkla gnällspikar.
"Men åååh, who cares? Orka! Sköt ditt istället. Du är inte min mamma!"
Nej, just det. Jag är inte din jävla morsa! Och vad är det som säger att hon ska behöva torka upp efter grisar som du? Vad är det som säger att hon inte vill kolla på repriser på TV och göra 'ingenting'?
Det är inga under eller mirakel som krävs för att visa att man uppskattar någon annan. Det behövs inga rosor eller ett "Jag älskar dig". Häng upp tvätten innan tjatet hunnit börja. Så ska du se att hon inte skriker på dig femton gånger next time. Om inte annat så skonar du dina öron och hennes hals.
Ett mellanbarn (= extramamma) har sagt sitt.
Just can´t help it
I still believe in your eyes;
I just don't care what
You've done in your life.
Dream of me!
Proud mom of eleven kids
(Anyways..vill ju inte skrämma bort eventuella potentiella pojkvänner som läser det här..haha!)
Det är nåt att fylla mina dagar med i alla fall, och man kommer ju in i det så småningom...Och att tjäna lite pengar är ju inte fel det heller! Hade trott att jag skulle gå och söla och söka jobb lite halvt hela hösten...och det är jag ju glad att jag slipper!
Now you know!
Westlife quotations :)
When does the search ever end?
I should have known I was wrong.
Keep them safe
Something to think about....
Maid by me.
In over my head
I never knew that everything
Was falling through
That everyone I knew
Was waiting on a queue
To turn and run
When all I needed was the truth
But that's how it's got to be
It's coming down to
Nothing more than apathy
I'd rather run the other way
Than stay and see
The smoke and who's still
Standing when it clears
And everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
He's on your mind
He's on your mind
Let's rearrange
I wish you were a stranger
I could disengage
Just say that we agree
And then never change
Soften a bit
Until we all just get along
But that's disregard
You find another friend
And you discard
As you lose the argument
In a cable car
Hanging above
As the canyon comes between
And everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
He's on your mind
He's on your mind
And everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
He's on your mind
He's on your mind
And suddenly
I become a part of your past
I'm becoming the part
That don't last
I'm losing you
And its effortless
Without a sound
We lose sight of the ground
In the throw around
Never thought that you wanted
To bring it down
I won't let it go down
'Till we torch it ourselves
And everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
He's on your mind
He's on your mind
Everyone Knows
He's on your mind
Everyone Knows
Im in over my head
Im in over my head
Everyone knows I'm in
Over my head
Over my head
With eight seconds left in overtime
He's on your mind
He's on your mind
The Fray (egentligen she's on your mind...)
Ungrateful?
That's why this blogg seemes so depressing! (Det är det i och för sig bara jag själv som fått för mig, ingen har sagt det...)
"Me? Evil? Ungrateful? Hell no! As a matter of fact I despise people who don't appreciate what others do for them! If I often say that I enjoy spending time with my friends? If I sometimes give them more than they expect from me? Why should I?"
Medvetenhet to the people bitte!
...
United States of (not actually) Whatever
Oooops...
Home sweet home eller vad man säger..back to reality...Ja, snacka om vilken verklighetsflykt jag haft...men allt här hemma har gnagt mig de två veckorna jag vart iväg...
Nu gäller det nästa tripp - till Skåne med tjejerna...Hoppas vi får ihop det tillslut...Vi är inte bäst på att planera...GE och TA heter det va?
Saknar att skriva på engelska...det låter mycket bättre...Och dessutom tänker jag lite halvt på engelska nu när jag använt mig av det så mycket...har anammat hela livsstilen! Men lagom är bäst..det var nog tur att jag kom hem igen...
Fasen, har så mycket jag vill skriva! Kommer på de mest underbara konstiga resonemangen när jag gör nåt annat eller bara sitter....kommer fram till flera bra saker som jag skulle vilja förmedla men de försvinner lika plötsligt som de kommer till mig...och det är aldrig när jag sitter framför datorn med bloggen uppe. That sucks!
Boorde gå och lägga mig nu om jag ska komma ikapp med dygnet...men tankarna är många och de stör mina drömmar...vi får se hur det går....
puss
No regrets
Now afterwards, all that's left of me is what I pretend to be. And thats stupid.
?
People talk like they now everything about whatever it is you're talking about, but when you honestly say "Oh, I'm really not sure what that is?" they don't know anything.
Why is that? That people have to pretend they now everything? It's just crazy that we spin up everyones elses expectations by acting almighty...
I think.
Write something myself?
I guess what I'm trying to say is, that the reason why I often back of or don't really want to take place is, that I feel that I can't ask that of others...
No, now I've mixed all thoughts up...I'm glad if you get anything out of it...
Bye.
I feel this!
'Cause I know that you feel me somehow
You're the closest to heaven that I'll ever be
And I don't want to go home right now
And all I can taste is this moment
And all I can breathe is your life
and sooner or later it's over
I just don't want to miss you tonight
And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
And you can't fight the tears that ain't coming
Or the moment of truth in your lies
When everything feels like the movies
Yeah, you bleed just to know you're alive
And I don't want the world to see me
'Cause I don't think that they'd understand
When everything's made to be broken
I just want you to know who I am
"Iris" - Goo Goo Dolls