Resfeber

Jag är inget vidare på att sitta och vänta. Jag blir alldeles shaky. Man vill ju komma iväg! Allt är packat och klart och planerat. Ta den bussen dit, köp biljett där, åk den bussen dit, checka in, köp en frukt och kliv på planet. Kliv av planet, ta bussen och checka in. Enkelt! Och ändå måste jag bara sitta här. Om man inte var lite nervig innan så blir man ju det nu när man hinner tänka igenom en massa hemska scenarion. Fast egentligen är jag inte speciellt orolig. Jag och mina vänner lyckades få med oss hela gymnasieklassen plus två lärare till Bryssel och tillbaka. En stor bedrift om jag får säga det själv! Var är fotoalbumet by the way?

Hur som helst. Åter 15/5.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback