På liv och död

I don´t know about you, men jag mådde nästan illa av all the familiar faces. Flashbacks till lågstadiet, för att inte nämna högstadiet. Jag kom på en massa dumma, DUMMA tankar jag haft som naiv liten tonåring. Smått ångestframkallande nunor som dök upp periferin, med andra ord...många honies och could-have-been...men jag är nog ensam på ön, kanske världen, om att få sådana associationer vid en annars väldigt trevlig tillställning. Jag måste vara det. Jag hoppas att jag är det. Hur skulle världen se ut annars va? Snacka om att krångla till redan komplicerade förhållanden. A nice game though, kände mig lite schizo eftersom mitt hjärta slits lite mellan klubbarna. Som utböling är man inte till helt och fullt enbart E eller enbart en S.are. That´s that.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback