Auf wiedersehen
If I should stay
I would only be in your way
So I'll go, but I know
I'll think of you every step of the way1
och så vidare...det är klart att det känns riktigt bitterljuvt att flytta, men för att citera min pappa som sagt att även om jag inte lärt mig något annat av honom här i livet så kommer i alla fall detta från honom: man flyttar till något nytt, inte ifrån något. I´m spreading my wings och siktar på att åtminstone lyfta från marken...kanske till och med sväva på något rosa moln?
Jag undrar om jag ska våga mig på en gissning om var jag är om två år. Även om det aldrig blir som man tänkt sig, det är vad jag hört i alla fall, så kan det ju vara kul med en kvalificerad gissning. I will be:
22 år
bo i lägenheten jag alldeles snart ska flytta in i
spendera många långa timmar till att nitiskt plugga in mina juridiska kurser
fika med farmor åtminstone två gånger i veckan
vara helt härligt småmulligt otränad
flirta lika ohämmat okontrollerat som jag gör idag, men fortfarande vara (o)lyckligt singel
spendera för lite pengar på mig själv
spendera för mycket tid att fundera på hur jag uppfattas av andra
...med andra ord: samma person jag är idag men äldre och fetare! Haha! Jag är indeed en hoppfull pessimist!
Aggressively
we all defend
the role we play
Regrettably
time comes to send
you on your way
We've seen it all
bonfires of trust
flash floods of pain
It doesn't really matter
dont you worry it'll all work out
No it doesn't even matter
don't you worry what its all about2
En blick in i framtiden...Jag har inte gjort mycket på senaste tiden mer än funderat över vad det är jag överger för min egen vinnings skull. Jag har allt ett par riktigt fina människor i min bekantskapskrets. And I will miss them! Får se om jag kan leva upp till myten 'ensam är stark' eller om jag ringer hem till mamma mitt i natten och snyftar...Men det tror jag inte. Jag tror att jag automatiskt kommer bli ten times mer världsvan bara av att lite ansvar lämpas över på min späda kropp. Jag har ju alla förutsättningar för att lyckas. Och därmed mycket att förlora...
Ekerö, Ekerö, Ekerö...vad ska man säga? Jag kan knappt tro att jag bott här sen mitten av 90-talet...åren, min barndom och delar av min ungdom bara försvann i ett nafs och lämnade många minnen! Det är verkligen ett bra ställe att växa upp på, så kanske återvänder jag för att yngla av mig lite själv...om jag nu ska yngla av mig...it´s another story...Det är ju ändå det här jag får lov att kalla för hemma. Mest hemma. Så får vi se vart jag står om ett par år. Trots det har jag alltid känt mig litegrann som en utböling. Alla vänner som i princip fötts här ute på landet frågar sig hur jag kan vara så modig som bara helt plötsligt bestämmer mig för att ta mitt pick och pack och byta miljö...Visst är det en drastisk förändring, rent fysiskt sett, men jag har rört på mig förut och det har jag inte fått alltför djupa ärr och men av, så jag räknar med att jag överlever den här gången också. Jag är beredd att upptäcka hur långt och mycket jag klarar mig alldeles själv. För alldeles ensam är just vad jag blir. Och jag tycker att det ska bli rätt skönt. Ingen annan att ta hänsyn till, ingen annan som kan få mina tankar om prestationer och förhållningssätt att börja snurra. Bara jag. Det ska bli jäkligt kul att se vad det innebär. Vem är Karin när det bara finns hon där att ta av? Det är nog min egentliga anledning till varför jag rör på mig. Jag ska ut i världen och hitta mig själv. Hoppas att jag gillar den personen.
I don't quite know how to say how I feel
Those three words are said too much
They're not enough3
Nya intryck. Nya erfarenheter. Nya möjligheter.
All min kärlek!
Karin
1 'I will always love you', Whitney Houston
2 'Exitlude', The Killers
3 'Chasing cars','Snow Patrol
I would only be in your way
So I'll go, but I know
I'll think of you every step of the way1
och så vidare...det är klart att det känns riktigt bitterljuvt att flytta, men för att citera min pappa som sagt att även om jag inte lärt mig något annat av honom här i livet så kommer i alla fall detta från honom: man flyttar till något nytt, inte ifrån något. I´m spreading my wings och siktar på att åtminstone lyfta från marken...kanske till och med sväva på något rosa moln?
Jag undrar om jag ska våga mig på en gissning om var jag är om två år. Även om det aldrig blir som man tänkt sig, det är vad jag hört i alla fall, så kan det ju vara kul med en kvalificerad gissning. I will be:
22 år
bo i lägenheten jag alldeles snart ska flytta in i
spendera många långa timmar till att nitiskt plugga in mina juridiska kurser
fika med farmor åtminstone två gånger i veckan
vara helt härligt småmulligt otränad
flirta lika ohämmat okontrollerat som jag gör idag, men fortfarande vara (o)lyckligt singel
spendera för lite pengar på mig själv
spendera för mycket tid att fundera på hur jag uppfattas av andra
...med andra ord: samma person jag är idag men äldre och fetare! Haha! Jag är indeed en hoppfull pessimist!
Aggressively
we all defend
the role we play
Regrettably
time comes to send
you on your way
We've seen it all
bonfires of trust
flash floods of pain
It doesn't really matter
dont you worry it'll all work out
No it doesn't even matter
don't you worry what its all about2
En blick in i framtiden...Jag har inte gjort mycket på senaste tiden mer än funderat över vad det är jag överger för min egen vinnings skull. Jag har allt ett par riktigt fina människor i min bekantskapskrets. And I will miss them! Får se om jag kan leva upp till myten 'ensam är stark' eller om jag ringer hem till mamma mitt i natten och snyftar...Men det tror jag inte. Jag tror att jag automatiskt kommer bli ten times mer världsvan bara av att lite ansvar lämpas över på min späda kropp. Jag har ju alla förutsättningar för att lyckas. Och därmed mycket att förlora...
Ekerö, Ekerö, Ekerö...vad ska man säga? Jag kan knappt tro att jag bott här sen mitten av 90-talet...åren, min barndom och delar av min ungdom bara försvann i ett nafs och lämnade många minnen! Det är verkligen ett bra ställe att växa upp på, så kanske återvänder jag för att yngla av mig lite själv...om jag nu ska yngla av mig...it´s another story...Det är ju ändå det här jag får lov att kalla för hemma. Mest hemma. Så får vi se vart jag står om ett par år. Trots det har jag alltid känt mig litegrann som en utböling. Alla vänner som i princip fötts här ute på landet frågar sig hur jag kan vara så modig som bara helt plötsligt bestämmer mig för att ta mitt pick och pack och byta miljö...Visst är det en drastisk förändring, rent fysiskt sett, men jag har rört på mig förut och det har jag inte fått alltför djupa ärr och men av, så jag räknar med att jag överlever den här gången också. Jag är beredd att upptäcka hur långt och mycket jag klarar mig alldeles själv. För alldeles ensam är just vad jag blir. Och jag tycker att det ska bli rätt skönt. Ingen annan att ta hänsyn till, ingen annan som kan få mina tankar om prestationer och förhållningssätt att börja snurra. Bara jag. Det ska bli jäkligt kul att se vad det innebär. Vem är Karin när det bara finns hon där att ta av? Det är nog min egentliga anledning till varför jag rör på mig. Jag ska ut i världen och hitta mig själv. Hoppas att jag gillar den personen.
I don't quite know how to say how I feel
Those three words are said too much
They're not enough3
Nya intryck. Nya erfarenheter. Nya möjligheter.
All min kärlek!
Karin
1 'I will always love you', Whitney Houston
2 'Exitlude', The Killers
3 'Chasing cars','Snow Patrol
Kommentarer
Postat av: Stefan
Lycka till karin, de lär bli asskoj
Nu drar vi till cypern om några timmar, peace and love var jätteskoj o mkt folk.
IN I DIMMAN IGEN:P
Postat av: Karolin
Gumman, jag tror du kommer att klara dig galant.
Du är en tjej med huvudet på skaft och när man är det så finns inga gränser för att lyckas!
Vad kul att flytta, du är modig.
MEGAKRAM!!
Postat av: Stefan
Har du fått nån ordning?!?!?
Postat av: Michaelalvilde
Sehr schon, gut gemacht
Trackback